... inväntar fotografen.... 

Annars är det visst dags att avrunda v. 21 redan.

Från MVC har jag fått höra att "Ja, vi träffar normalt förstföderskor från v. 20 men ibland får man göra undantag...". Den ansvarslösa förstföderskan kunde först i slutet av v. 22.

Det få väl gå ändå - jag känner att det simtränas för fullt därinne så så galet kan det inte vara. Blodtrycket har jag kollat själv hemma och läsa kan jag. 

Här kommer en resumé av min vecka och lite mer bilder än vanligt. 

Såhär såg jag ut ikväll när jag kom tillbaka till Örebro...

Även detta har hänt sista veckan;

Framme på jobbet i måndags - tidigt och kyligt.

Här ska det benas i ångest och kontrollbehov...

Kunde inte låta bli på loppis i fredags - så himla hippie, jätteurtvättad OCH underbar

(eftersom jag har fått värsta antikonsumtion/promiljö/proeko/antiplastnojan så kommer vårt barn antagligen bara springa runt i kläder använda av tre generationer barn tidigare och leka med kottar och köksgrejer, det är nog det enda som kommer in i huset - och en giftfri barnsäng och skötbord och nappar och och och - ja - jag kanske är lite övernojig men helt övertygad ändå om det jag tycker - såklart...)

... är snart slut!! Veckan har flugit iväg.

   En inte längre mjauandes kattskrutt...

Sitter hos Birgitta och morgonsegar, ska äta frukost snart men funderar på att ta en tur till stallet och säga godmorgon till Stina. Hon åkte ut vid småtimmarna inatt.

Har precis läst mail från chefen som varnar för Toxoplasma (ang. att jag skrev att jag skulle hångla med katt hela helgen) - och jag som har en liten kattunge hängandes runt halsen mest jämt här... Tur att det känns som krabaten därinne sitter ganska säkert.

En tur till stallet var det, solen skiner och det verkar vara fantastiskt vädet!!

Sällan jag skrattar såhär gott.

http://www.youtube.com/watch?v=kdmd5fenroU&feature=player_embedded

Det är lite svårt att dra in magen nu, tycker den är i vägen redan när jag sitter ner. HUR den ska kunna växa i 20 v till med ökad hastiget är HELT ofattbart - hur ska man kunna andas eller röra på sig??!! 

(kan magen spricka?! har det hänt?! finns det stödgördel?)

T E K N I K E N är fantastisk! 

Barnmorskan la bara dit proben på magen och *VIPS* huvud, rygg och ett litet hjärta som tickade. "oj", utbrast jag, "det är något där...?!"

(Ok, dags att inse - "Det är sant". Det är någon där inne ... OCH någon lever och rör på sig  - faktiskt)

Inte alls villig att fotas....  

 (JA, det är mitt fina fina fina pussel i bakgrunden, pussel nummer två av tre)

... tjurigt liggandes med ansiktet bortvänt och ryggen mot. Benen ihopvikta i skräddarställning och armarna korsade framför kroppen.

--> jag får en känsla av att det är en tjej...

Jag försökte hinta till barnmorskan att hon skulle frysa bilden när det lilla livet hade båda händerna framför ansiktet, ihopskrynkad till en liten sur boll (knäna syntes också) - men icke - vi fick en fantombild istället utan några söta fingrar.

Men det var fantastiskt att se, fingrarna och armarna fanns där, benen sträckte på sig och öronen viftade! 

Nu har Gustav fått sin första kontakt med filuren därinne.

*ticktickticktickticktick*

.... så lät det i magen efter lite letandes med mitt smådjursstetoskop - coolt!!

 (då borde ju någon ligga därinne och vinka imorgon på ultraljudet)

 Jag tycker det känns som en fräck tjej.

Helmer ?!

Är det för "konstigt"?