Karl Erik Ossian Bengtsson

Född: 20130510 kl. 21.43

Längd: 51 cm

Vikt: 3410 g

Alldeles nykläckt och geggig... och missnöjd över att blivit klämd ut i kylan och ljuset.   

    Föräldrar, förundrade och rätt förtjusta över att det var en liten gosse som ställt till det för oss på sistone, och ska fortsätta med det ett tag till förhoppningsvis.

Ser ju väldans redo ut för att åka hem till stora syrran med vattkoppor...

(klänningarna kanske vi inte kan ta på honom men för övrigt kommer han ärva en hel del i rosaskalan)

Klistermärkesbok "is da shit"!!! Irma kan roa sig med det på alla sätt man kan tänka sig!  

Och här är hennes nya säng som hon skulle få lunchsova i för första gången idag.

Det var lite konstigt och hon var lite spattig men när jag tittade in efter en stund såg det ut såhär. 

Sitter hemma och har "huset för mig själv".

Irma somnade 19.30 (hon är sååååå smidig att lägga nuförtiden, pepparpeppar) i sin "nya säng". Bilder kommer i nästa inlägg.

Jag och Stina har sen dess varit ute i trädgården och nattat hönsen - de var inte alls sugna att gå in när vi kom först, vem vet, det kan ju nalkas godsaker... Sen började jag städa ut hönsens vinterhus och var tvungen att göra klart det, Stina hjälpte lekfullt till, hon verkar väldigt glad över att vintern är över.

Det är så himla skönt att kunna lalla runt i en trädgård på kvällarna, jag vill aldrig gå in. Ryggen säger att jag borde lägga mig ner men jag har så mycket sura uppstötningar nu så det är inte lockande förren jag lägger mig för kvällen.

Lite bilder från sista veckan:

  Gustav har fyllt år, vet inte riktigt hur mycket men Irma fick uppleva snörleken för första gången och tyckte det var spännande.

På fredagar kan man t ex käka rester med våra uppskattade grannar Eva och Peter.  

   Deras yngsta, Ezster, är charmigt fascinerad av Irma och hon gillar att ha en beundrare.

Pappa har varit på besök och hjälpt mig göra klart det sista på sommarhönshuset (gäller att hålla honom sysselsatt som nybliven pensionär, Irma tog över när inte jag styrde med honom). Här syns även vårt kök som fått sig en smärre ansiktslyftning. Det kommer antagligen ta ett par år nu innan allt är helt klart men det som var lite mer akut är färdigt.

Irma och dagiskompis Ruben leker hemma i hans sandlåda. Vi skulle vilja skaffa en till Irma också och själva lådan är inte så svår att få hem, men 600 kg sand som kommer i 20 kg säckar??? Jag har tagit hem två till hönsen en gång och tyckte det var skitjobbigt..   

Det gamla babyskyddet blev eftermiddagens sysselsättning. Både hon och nallarna skulle provsitta det.

Här förbereds kvällsmaten. Irma hjälper till med potatisen till moset. Full koncentration.    

Bolibompa - vad är det?? Tur vi är hos mormor och morfar och blir lite verklighetsförankrad, vi har fortfarande inte någon TV hemma.

Våröverraskning!!!!

Fast jag har gått och önskat att den kunde falla, det är inte fulare såhär.

Behandlar golv med hängbuk....

Det blir korta inlägg nu eftersom det är så himla obekvämt att ligga på rygg i soffan men datorn på magen. Jag ville bara lägga in lite bilder från vår vardag idag. 

Gustav börjar väl så smått ångra att han lovade mig ett hönshus i förlossningspresent en gång i tiden. Nu bygger vi på den tredje varianten. Det gamla sommarhuset ska bli modifierat att passa Astrid och Anita,

våra gråa bjässar (de är i själva verket normalstora men eftersom vi började med dvärgvarianter...).Till det så bygger vi en permanent hönsgård på baksidan av huset - och hoppas att den icketillfrågade90åriga grannen inte ska misstycka. 

    Här är Irma och jag med henne kompis "Boobo" (Ruben) från dagis på lekplatsen med hans mamma Linn och lillebror Eskil. 

  Och här på bussfärd mot Öppna Förskolan, så himla bra ställe att kunna åka till på eftermiddagar som känns jobbigt långa.

Irma växer så det knakar, och då menar jag framförallt mentalt. Hon är ju fortfarande till sizen rätt greppbar. Däremot så sker dagligen nya upptäckter av saker hon förstår och kan förmedla. Det är nog det bland det häftigaste med att ha barn, att följa deras utveckling som små människor. 

Nä, det är inget kul att vara gravid. V. 36 har precis startat och jag är SÅ IN I BÄNKEN LESS!

Det var en sak första gången när det var lite fascinerande vad kroppen hade för sig, när man hade en fritid/egentid efter jobbet och en inte alltför trött förstående, tjänstvillig partner.
Nu är det lite annorlunda minst sagt. Alla gravidkrämpor har dykt upp några månader tidigare, kroppen är bara bökig och frustrerande, fritid/egentid/lattid existerar inte. Dessutom bor jag med en zombie (den ende som skulle kunna vara lite arbetsför) och en liten duracellkanin (som gärna vill göra massa saker hela hela hela hela tiden). Själv vill jag också göra en massa saker som jag inte kan, liksom duracellkaninen, och vi klättrar liksom på väggarna - förutom zombien då som apatiskt stirrar in i väggen istället.

Vi har haft en dålig dag helt enkelt.

Inte hjälper det att vi försöker få lite för mycket gjort innan det är kört heller.

Nedan bild på köksprojektet och duracellkaninen.

Och här är "vi" igång med kvällens "entimmasfix" innan läggdags.

Nu är det dags att göra sig iordning för sängen, men vad nöjd jag är att jag fick till ett litet inlägg i alla fall. Lite sammanfattande magbilder får nog allt komma snart och lite husbilder. 

Ja, jisses vad det går fort allting!

Här blommar det för fullt i trädgården och Irma både vinkar och klappar i händer och leksaker för glatta livet!

Vad har Irma hittat på denna månaden?

* Hon övar på handföringen - ser ut som en liten hustomte som övar balett. Ibland tror vi hon försöker vinka till oss men, nä, kanske inte.

* Den andra tanden där nere har tittat fram, den är ca 1 mm efter den andra så det ser fortfarande otroligt sött ut. Det är inte riktigt lika sött när hon glatt biter mig i bröstvårtan. Vi har en liten tand, napp, amningskamp just nu. Irma tycker det är lite onödigt att amma - det händer så mycket annat skoj. Jag vill inte sluta amma än på ett tag - inte slet jag mig igenom hennes första 4,5 månad för att hon ska sluta nu! Så - restriktivitet på nappen för att göra mina tuttar mer attraktiva. Ni hör - man blir knäpp av att ha små barn. Men det verkar faktiskt funka. Nu kan jag nästan slappna av när jag ser henne komma med nedergadden i högsta hugg...

* Att sitta är ganska tråkigt eftersom man inte kommer någonstans men hon kan om hon vill. Härommorgonen satte jag henne med näsan in mot ett hörn med sina gosedjur i sängen och efter att först ha protesterat lite så satt hon glatt och tjattrade med dem en kvart sen. 

* Hon börjar inse att vi kan försvinna. En morgon började hon ilsket protestera varje gång jag gick ut ur sovrummet fastän Gustav var där med henne.

* Pincettgreppet fungerar bättre och bättre. Mer och mer hamnar i munnen och mindre i haklappen, kanhända att mer hamnar på golvet eftersom hon medvetet verkar slänga ner saker nu också.

* Hon lägger huvudet på sned utmed bordet när hon äter och ser mycket nöjd ut.

* Idag har vi övat pussar och polletterna trillar ner fortare och fortare. Hon både gjorde pussmun och knep ihop ögonen när vi åt lunch. Pausa för att vinka tillbaka fick jag göra ideligen också.

* Babysimmet är toppen! Var idag efter att varit sjuka, haft kurs etc och missat en månads simning. Ny tid, kl 9, mitt i sovtiden. Blev väckt efter 10 min slummer men det räckte, det var kul att se kända ansikten igen, Tristan och Monica och Malin och Molly. Hoppar i efter en och dyker utan förskräckelse. Jagar leksaker för glatta livet!