Hemma i vårt rosa kök - inte alltid sur - faktiskt. Jag tog mig sovmorgon till halv elva i morse. Det var skööönt! Innan jag ätit frukost var det lunch.

Mindre smickrande bilder tagna i soffan igår kväll...

Det blev inget tapetserat - dagen flög förbi ändå.

Lite smakprov på listerna blev det dock och elementet är uppe.

(städat och fixat lite hemtrevligt blev det också)

   Här är färdigtapetserat och murstenen målad med silikatfärg. 

Skrivbordet har också fått sig ett provosoriskt hörn där det ståtar och ser trevligt ut. 

JAG MÅSTE LÄRA MIG ATT TA DET LITE LUGNT!!!! 

(jag tycker faktiskt lite synd om Gustav som tvingas dras med i mitt "vad ska vi göra nu nu??! - tempo")

Jaha, då har K-rauta tillkommit på listan av offentliga ställen jag stått och grinat på.

(Nu kommer en gnällharang)

Har haft ont i ryggen och höfterna hela natten. Det blev värre redan på eftermiddagen men fortsatte i sängen där alla rörelser med bäckenet gör ont och att använda magmusklerna fungerar inte eller är obehagligt. Såna här nätter är bara en lång pärs.

Småduggade ute till frukost.

Vardagsrummet fortfarande halvfärdigt och fullt med verktyg mm. Soffan övertäckt med plast. Allt som ska stå där är intryckt i barnrummet som också är småkaos.

Iväg till Täby efter frukost för att köpa ett skrivbord som jag hittade på Blocket igår.   Gustav övningskör - beter sig i trafiken som om han haft körkort i 15 år (mer snabbt än genomtänkt) och jag känner mig opedagogisk och nojig. 

Efter Täby kör vi till K-rauta för att kolla lister till vardagsrummet för utan det kan vi inte sätta tillbaka elementen.

Regnar ganska mycket nu.

Väl inne i butiken blir det tjafs eftersom Gustav typ vet vad han vill ha och jag typ vet vad jag tycker är fint och det är inte alls samma sak.

Så här är det;

Gustav vill ha en viss "stil". Det innebär att det ska vara rätt material, rätt behandling, rätt längd, rätt skruv/spik, rätt metod, rätt tidsepok. Ni förstår.

Jag är inte riktigt lika strikt på det viset. Min åsikt just om listerna är att jag inte gillar lackat. Jag gillar inte avfasade kanter. Jag tycker inte att bara för att det står golvlist på något så är det det man MÅSTE använda det till. Jag undrar varför de måste behandlas alls om det är fint med obehandlat. Varför ek? Vitt är enklast. 

Gustav blir av såna här resonemang helt matt och ser förtvivlad i kombination med sur ut när jag ställer frågor som "Varför då"? "Varför är det rätt?" "Varför kan vi inte göra såhär istället?" " Jag tycker inte det är så bra?"

Så vad köpte vi?
2 st lackade eklister som prov, golvlister, mjuka kanter. Mässingspikar. OCH listerna och elementet ska upp idag. Den delen av vardagsrummet ska "röjas", städas och bli beboligt inför nästa vecka. 
Så vi fick nog båda lite som vi ville. Halvkompomiss...

Köpte varsin strutglass (den största som fanns) och åt i bilen innan Gustav körde sista biten hem. Vid detta laget så hällregnade det och vi började bli på lite bättre humör.

Nu har vi kommit hem och tankat med te, kaffe och scones. Jag ska göra kökstjänst och Gustav ska försöka få till nått. 

(Aj då, nu svär han in vardagsrummet...)

Det var brist på rätt verktyg i kombination med stress och för lite mat tror jag.

För att vända det hela så hade vi en skön, mysig sovmorgon och sen åt vi scones i lugn och ro. Gustav fixade medan jag var ute och ägnade lite tid åt pergolan och pallkragarna. Jätteskön start på dagen. 

Paret vi köpte skrivbordet bodde i ett hus likt vårt, det stod krukor med; basilika, indiankrasse, tomater runt knutarna, rosenbuskar etc. Jag fick lite märkliga känslor bara av det. Sen att tjejen som öppnade var höggravid och skulle ha sitt första barn 2 v efter mig gjorde det hela ännu mer komiskt. Skrivbordet skulle ut för att hon skulle börja göra om det mer till ett barnrum.... Synd att inte hon kommer gå i någon föräldragrupp som jag ska på, kanske babysim?

(Vi träffar bara extremt sympatiska människor i vårt "Blocketande". Igår var vi och hämtade ett babyskydd hos ett socialt holländskt par här i Vallentuna. En av deras döttrar sa att "du ser smal ut". Mamman visade mig sin trädgård och sen fick vi en hel kasse med massa superbra tygblöjesaker som de ändå inte ville ha. Tygblöjorna från Gotland låg i lä i jämförelse.)

Så helt körd har inte dagen varit. Nu börjar det bara göra sig påmint att klockan går alldeles för fort och vi har två rullar tapeter kvar och städning. 

Kvällsmat?

Jag har inte alls känt mig manad för någon förlossning sista dagarna pga att jag varit rätt trött och less. Idag skulle det nog gå som en dans pga frustration, ilska och less i en skala 10 av 10.

(blir så när jag måste krånga mig in och ut ur bilen 15 ggr under loppet av 3 h)

* S U C K *

Inte ens en dag hemma klarar jag utan att bli gruvligt U T T R Å K A D!!!!

Så tråkigt det är att inte ha vänner, och familj (såklart), inom "räckhåll" och alla verkar så upptagna med jobb och sina andra liv och så och jag går bara hemma och....

Är jag dålig på att vara själv?! 

Kanske liiiite. 

Resultatet är lite för mycket tid vid datorn --> dåligt humör.

Pill ute i trädgården --> startade igång 63 olika projekt och glömde äta. Nu har jag ätit men det är dags igen känner jag, fruktsallad var inte riktigt fullvärdig lunch. Ute i trädgården har jag lyckats klippa ner en buske jag skulle "ansa lite" ner till jordknölarna, räfsat i landen, röjt bland våra 100 redskap, trixat i pergolan, försökt få ner tvättvindan (Gustav har försökt 4 gånger med resultatet - 4 feshål i gräsmattan, en hel del svett, dåligt humör, bankande och en tvättvinda som ligger ner i ett hörn)

Ringt runt och letat snälla människor som vill prata med mig lite --> fick tag på några   .

Stoppar in lite bilder från vår förra shoppingtur.

(varje gång vi ska småhandla nuförtiden så slutar det med värsta familjehandlingen - kanske lika bra att öva)

   Det här kändes mycket märkligt att handla redan nu men det står på vår "5 saker du bör ha hemma" lista från MVC. Det fanns faktiskt 2 paket som var "braiga". Vi köpte en av varje. Så väntar jag på tygblöjor för minimänniskor från Gotland också (Blocket - I like).

(förutom miniblöjor inhandlades det maxibindor... något som jag också gärna skulle vilja få förtränga ett tag till)

Det här är ett område som jag inte hade en aning om för nått år sen...

   Nej, köpte den inte. 

(för dyr, finns massor andra saker som funkar minst lika bra)

Gustavs GravidApp på telefonen säger...

Barnet

"Barnet är nu ca 35 cm från huvud till stjärt och väger ca 3 kg. Barnet betraktas nu som fullgånget."

Mamma

"Den här veckan är en lämplig tid att sluta arbeta. Nu börjar du längta efter att föda."

Partner

"Förväntningarna är ofta höga och många blir stressade över vad som händer."

Jag säger...

Barnet

"Barnet får sen ett tag tillbaka inte plats i magen, den buktar oroväckande mycket på varierande ställen och  tillåter inte längre någon bekväm ställning. Kommer att döma av aktivitetsnivån bli en fenomenal idrottare eller ett missförstått geni."

Mamma

"Den här veckan önskade hon att jobbet kunde kännas klart och inte som att det kan ramla in saker i 3 v till om än i lugnt tempo. Nu börjar hon längta efter att bara vakna en morgon, 6 kg lättare, med en inammad bebis jämte i sängen som plirar snällt."

Partner

"Renovera, massera mage, jobba, läsa "födabarnböcker", dra upp stönande tjej ur soffa, övningsköra, sätta på TENS, tapetsera, klappa mage, stänga av proppar, tapetsera, prata med mage, jobba, ringa hantverkare, dra upp orubblig tjej ur soffa, en kopp te, TENS, läsa mer jobbiga detaljer om förlossning, SOVA, renovera, jobba...."

Nedan testar jag lägga in ett klipp på min absurda passiviserande jellymage. Det som hörs i bakgrunden är Gustav som tapetserar. Själv låg jag i soffan hela kvällen och typ jäste. Filmade hantverkaren också men var tvungen att korta ihop snutten så tapeterna fick lägre prio. (OBS! inget för känsliga magar)

Jag vill också UT UR DENNA KROPPEN!!

Orsaker listade i oberoende ordning:

• Jag har inte muskler som en säl, kan jag inte röra mig som en sån heller men jag skulle behöva just det. Väl i sängen så är jag ett kolli. Ett kolli med sura uppstötningar, förvärkar, värk/ont i höfter/bäcken vid minsta försök till att inte vara ett kolli. Jag har inget tålamod att hålla på med tre kuddar och ett täcke för att skapa mig ett bekvämt bo mitt i natten femtielva gånger. Ok, jag gör det ändå, när jag är klar och slappnar av så upptäcker jag 4 av 6 ggr - kissnödig....
• Min trädgård befinner sig till uppskattningsvis 80 % i marknivå - i alla fall de saker jag oftast vill engagera mig i. 
• Vattenkannor är tunga. De blå tunnorna fyller inte på dem själva.
• Saker som behöver plockas upp är på golvet.
• Jag får knappt på mig kläder under midjenivå. 
• Mina tånaglar behöver klippas och det är läskigt att låta någon annan göra det.
• Det är obekvämt att sitta. Om jag väl satt mig bekvämt för att äta så innebär det att jag inte når maten. Mina armar skulle ha behövt förlängas med cirka 20 cm.
• Det är jobbigt att gå.
• Det är bökigt att köra bil.
• Har jag sagt att det inte går att vila?
• JAG VILL DRICKA KALL ÖL!
• Jag vill gärna ta ett litet glas vitt vin till maten ibland. 
• Jag vill äta kallrökt lax.
• Jag vill äta brieost.

Fast framförallt vill jag nog att allt ska vara över snart för att jag vill veta att allt har gått bra, att dessa 9 månader fyllt sitt syfte. Jag vill kunna släppa alla preförlossningsorosmoment om saker som kan gå fel/vara fel. När jag ser ett friskt litet barn hemma, med eller utan namn men för övrigt friskt och välmående - DÅ ska jag inte klaga mer, EVER.... 


(ok, hur många tänkte - DÅ??, vänta bara?!)

• DÅ ska jag skriva en lista om allt som varit härligt med att vara gravid. För det har varit många saker det också. Och är fortfarande.

Idag såg barnmorskan lite bekymrad ut när hon upptäckte att det inte var i början av v. 35 utan i slutet. Fast vad spelar det för roll, ju kortare tid jag behöver gå runt med den här kroppen desto bättre - nu är jag riktigt less. 1 vecka till eller 6 veckor till, snacka om att hålla en på halster....

JA, jag vet att man ofta går över tiden *BLÄÄÄÄÄ*.

JA, jag vet att man speciellt ofta går över tiden första barnet *POINT TAKEN*!!

(jag har märkt att det påverkar humöret lite när man inte kan sova på nätterna)

I alla fall. Knodden mår utmärkt (Morris, Gustav, Morrrrrrris).

Lung puls och huvudet tryggt neråt - lagom nivå för att ordentligt boxa mig på urinblåsan ca 1 gång i halvtimmen.

"Mmmm, den sitter fortfarande där."

"Mmmmm du har blivit lite starkare...."

*suck*

Blodtrycket på väg uppåt 120/80 men tydligen perfekt som min barnmorska säger att allt är. Magmått normalt enligt en normalstor kvinna....

Vikt 67.2 kg. Bävar för när vattnet ska samla på sig. När kommer det? Jag är nöjd som det är nu - OK??!!